2006-04-03 Mejas 6veckors kontroll, är inne på Mörby Centrum BVC för 6veckors kontroll. Läkaren Ove, konstaterar att hon ser blå ut runt mun och på händer. Vilket i sig skulle kunna vara tecken på dålig blodcirkulation eller svagt hjärta. Ove bedömer det hela så pass allvarligt att han remitterar oss till Astrid Lindgrens Barnsjukhus dagen efter för kontroll.

2006-04-04, Besök på Astrid Lindgren, vilken dag börjar med besök på akutmottagning för de första kontroller, man tar urinprov, EKG, väger och mäter henne. Runt lunch blir vi uppskickade till barn kardiologen för hjärtröntgen och undersökning. Undersökning på eftermiddagen med "våra" doktorer Bo Sahlgren och Jenny Karis, vi får då besked om att allt inte var som det skulle, efter det gick allt ganska fort. Vi blev inskrivna på Q63 och Sara's planerade resa till fjällen ställs in direkt. Allt snurrar runt, vi blev helt tomma i kropp och själ. Man ser att det är flera fel på hjärtat (hål mellan kamrar, hål mellan förmak och ductus som inte är sluten). Men man beslutar inte om detta skall åtgärdas, utan man vill avvakta, det kan eventuellt hända något om Meja bara börja växa.

2006-04-05, Månaden på Astrid, den kommande månaden är Meja (och Sara) inskriven på Astrid Lindgren, vi får permission av och till eftersom vi har så pass nära till sjukhuset och kan vara inne till morgon kontroll. Meja får en massa olika mediciner vätskedrivande, saltersättning, kalogen (mat). Meja är under denna period väldigt väldigt svag, hon går inte upp något i vikt och inget händer utvecklingsmässigt.

2006-04-28, Lasse mulnar till, vi får inga besked, varken om det skall bli operation eller inte och Meja växer inte och inget händer. Vi känner att tiden tickar iväg och börjar bli oroligare och oroligare. Till sist fredag den 28:e så tröttnar Lasse och ställer doktorerna mot väggen: "välj spår, antingen beslut om operation, eller beslut om sondmatning" Meja var under denna period alldeles för svag för att äta och 9veckor efter födsel, väger hon lika mycket som förlossningsdagen. Doktorerna beslutar om sondmatning.

2006-05, Beslut om operation, till sist får vi besked om operation, det har gått nästan 6veckor utan att Meja blivit bättre. Ovissheten tar på alla och vi vill bara att Meja skall börja vandringen åt rätt håll. Till sist får vi då beslut om operation efter att ha pratat med Lund så får vi veta att Meja är prioriterad och att allt kommer förmodligen gå snabbt. Bo Sahlgren stillar vår oro med att operationen även om det aldrig kan vara en rutinoperation så är det något som utförs med hög frekvens i Lund. Vi känner oss OK med att det skall bli av. Det känns lättande att något händer, det har känts som om Meja tynar bort.

2006-05-15, Resa ned till Lund. Måndagen, vi fick besked på måndag runt lunch att vi skall inställa oss på Lunds Lasarett dagen efter  klockan 10.00, Meja har prioriterats upp och vi får tid i stort sett direkt. Förutsättningarna är att den planerade operationen blir på onsdag den 17 maj om det inte dyker upp något ytterligare prioriterat såsom en trafikolycka eller svår försämring av annan patient i operations kön. Måndag kvällen den 15:e spenderar vi i Påskallavik vilket har väldigt stor

2006-05-16, Ankomst till Barnavdelning i Lund, Tisdagen,

2006-05-17, Operationsdagen. Onsdagen, vi har fått order om att inställa oss klockan 06:30 på Sjukhuset för operationsförberedelse. Det är väldigt tunga steg från patienthotellet till sjukhuset. Det råder en tung stämning och väldigt lite ord yttras. Allvaret finns där, det är väldigt konkret och högst närvarande. Meja förbereds genom att tvättas på hela kroppen, hon får någon form av smärtstillande pasta på händer och fötter och till sist en lugnande medicin. Efter klockan 8 så är det dags, vi åker med Meja till överlämnande uppe vid operation. Det är en sådan extrem smärta att lämna över henne, det är verkligen där allt blir så otroligt konkret. Allt är utanför våra händer och från den punkten har vi ingen insyn och ingen kontroll.

2006-05-17, Operationsdagen del2. Efter överlämnandet, Vi åker ned till stan för att äta frukost och skingra tankar, att vara kvar på sjukhuset för att vänta är inte en option, det vore helt outhärdligt. Vi hade i förväg fått besked om att operation kommer att påbörjas vid 10 och att operationen tar ungefär 3 timmar. Tiden går så fruktansvärt långsamt, vi har i förväg bestämt oss för att gå in med "allt går bra" mentalitet. Vi köper nya kläder till Meja, väldigt symboliskt, för Meja att ha efter operationen. Tiden fortsätter väldigt långsamt, vi tar en fika på torget och klockan 13:15 kommer samtalet från Torsten: "operationen är slutförd, allt har gått precis som det skulle"  Efter beskedet från Torsten så tar vi oss upp till sjukhuset, vi vet att vi inte får träffa Meja direkt utan att det kommer ta någon timme. Men vi vill ändå upp till sjukhuset så snart som möjligt.

2006-05-18, Uppvaknande. Torsdagen, Vi har fått order

2006-05-19, Flytt från Barn intensiven (BIVA). Fredag, Efter läkarens rond på förmiddagen skall vi få flytta från intensiven till avdelning 67 där vi skall vara i en knapp vecka för eftervård. Meja är väldigt borta fortfarande, i har fått order

2006-05-20, Barnen kommer. Lördag, Sanna kommer med Tova och Mårten, som har fått skjuts av Bosse & Zizzi till Påskallavik och där övernattat. Lördagen blir underbar, så fantastiskt att barnen kommer, att känn att Meja ändå är igen operation. Vi lagar mat på avdelning 67. Lasse har samma dag flyttat från Patienthotellet till Ronald McDonald huset, ett superfräscht boende för familjer i samma situation. Sanna stannar natten och vi sover gott tillsammans med Barnen.